Just leave me alone!
Förut var jag livrädd. Nu är jag bara rädd, irriterad och en aning förvirrad.
Det spökar helt klart här hemma. Walkie talkiena i Martins rum slutar inte ringa mig. Imorse när alla andra åkte iväg började rösterna. Någon ropar på mig och säger åt mig att svara. Jag kommer in i andra människors samtal och en konstig flicka pratar med mig. Hon pratar om min mamma och vill leka med dockor med mig. Jag är rädd! Jag gick iväg ett tag och när jag kom tillbaka var det tyst. Så fort jag gick in i Martins rum började det ringa igen, och rösterna var tillbaka. Jag drog ur kontakten och provade byta kanal, men rösterna når mig ändå. Och nu slutar dom inte ringa.
Jag orkar inte bry mig längre. Pipandet ekar i mitt huvud så nu sätter jag på hög musik istället för att bli av med ringandet och de konstiga rösterna.
Har jag blivit galen eller?
men gud, hände det på riktigt? :O
ja det gjorde det.. rätt scary faktisk :O men dom slutade ringa när alla kom hem så dom trodde väl jag hade drömt eller nått, hehe.
Men usch! det låter ju fan som sjätte sinnet eller nåt.. Saknar dej gumman!
